Jag sitter i mitt folkhögskolerum och tar det lugnt som jag brukar vid den här tiden på dygnet. Min söta flickvän sitter och pratar i telefon och får komplimanger för hennes senaste konstverk i bilden. Det ska hon ha också, sjukt snygg fiol i lera har hon bland annat lyckats skapa med hennes magiska händer.

Tre månader kvar här nu i staden V. Stressen är påtaglig, med examensarbete och annat som tynger ner min axlar, den lilla moraltanten i mitt öra viskar tjatandes om allt som jag måste hinna med innan tiden är ute. Rösten har rätt, för tiden är knapp. Men en välförtjänt helg står snart för dörren. Silvermannen har även planer att ta sig neråt i landet ett par dagar och hälsa på vänner med suspect dialekt. Annars då? Jodå, det rullar på.