Det är här där kärlek får slut på tålamod.

Med frågor som hänger obesvarade kvar i den kvava luften. 
Det är här där någon vill ha mer men redan har allt.
Med en smak av rost i munnen, en kall vindpust från långt hår.
Det är även här där någon desperat vill skänka tillfredställelse,
men får istället betala i förnedring och kränkning.

Rummet gungar, skakar. Stora tårar rinner ner över en mun som bara kan ljuga.
En darrande hand håller för öron, öron som bara hör vad dem vill höra.

Blodet kokar men blir aldrig varmt.

Vreden tar stryptag på hjärtat och det enda som hörs är återigen tystnaden. 

Men det är en tystnad som säger allt.